Nu är jag hemma från England. Det känns så sorgligt att lämna alla, men det känns ändå inte som att det är "över", alla pushar för att hålla kontakten via olika facebookgrupper och communities. Dagen för pitcharna var otroligt skrämmande och neurotisk. Men så spännande och rolig. Vann gjorde grymma, grymma Maria, fast för mig känns det som att jag vann för jag vågade. Både jag och Neil blev lite tårögda efteråt för att jag faktiskt lyckats.
Kommer sakna henne så mycket, kan inte tro att jag bara känt denna människa i fyra veckor. Känns som om vi känt varandra hela livet och vill att det ska fortsätta så. Dessutom är hon världens härligaste och lika arg som jag fast ändå så kärleksfull.
En selfie på hat partyt där vi dansade med glitter, hattar och solglasögon.
För oss som inte är irländare var detta sista kvällen. Efterätter och cocktails innan vi delades upp och gick till olika klubbar. Fast när klubbarna stängde träffades vi en sista gång vid "the balls" och var så sentimentala. Gick hem till någons lägenhet på efterfest och sedan var resan slut. Eller inte riktigt. Men lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar